Grävmaskiner

Grävmaskiner finns i många olika modeller som lämpar sig till olika typer av användning. Kända grävmaskinstillverkare är till exempel Komatsu, Volvo, Hitachi, Hyundai och CAT. Den ledande tillverkaren av grävmaskiner i Sverige var under en lång tid Åkermans i Eslöv, som dock köptes upp av Volvo år 1995. Åkermans hade tagit över efter Landsverk, som tillverkade grävmaskiner under en tid under 60- och 70-talet. De minsta grävmaskinerna väger några hundra kilo, medan de största kan väga upp till flera hundra ton. Den huvudsakliga funktionen hos en grävmaskin är att gräva och förflytta till exempel jord eller snö från en plats till en annan. Grävmaskiner används bland annat på byggarbetsplatser, vid röjning och väg- och husbyggen. Det finns bandgrävmaskiner, som är utrustade med larvband för att det ska vara lättare att ta sig fram i tuffare terräng, och hjulgrävare som går på vanliga hjul. De hjuldrivna grävarna är mindre, mellan 5 och 20 ton, medan larvbandsdrivna maskiner kan vara betydligt tyngre. Bandgrävare måste transporteras på trailer till platsen där de ska användas. För rivningsarbeten på hög höjd, muddringsarbeten och andra typer av arbeten där det krävs en lång räckvidd, används specialtillverkad förlängd bom och sticka.

Roterande grävmaskiner

Det är vanligt att grävmaskinsbommen kan rotera runt sin axel så att man inte behöver svänga fordonet varje gång något behöver lastas eller flyttas. Grävmaskinen kan monteras på ett hjul- eller larvbandsunderlag så att man kan rotera den fritt runt roteringsaxeln i den position man vill ha den. Roterande grävmaskiner används i många olika typer av anläggningsarbeten, där det viktigaste är att man ska kunna lyfta så tungt som möjligt. För ett mer mobilt arbete som kräver mindre lyftkapacitet används i stället mindre, hjulförsedda grävmaskiner.

Släpgrävmaskiner

Släpgrävmaskinerna hör till de största modellerna av grävmaskiner och kan väga från 2000 upp till 13 000 ton. På en släpgrävmaskin lyfter man och sänker skopan med hjälp av en vajer. Större släpgrävmaskiner används främst i dagbrott så som i kolgruvor, medan mindre modeller kan användas i större anläggningsarbeten. Grävkraften kommer från hissvajern och grävskopans tyngd.

Minigrävare

Minigrävare utmärks av att de är mindre än andra typer av grävmaskiner, men även dessa finns i flera olika storlekar. Minigrävare är banddrivna och kan väga mellan ett halvt och åtta ton. De här mindre modellerna är praktiska framför allt i trånga miljöer, och används även för privat bruk på hemmatomten. De kan vara med eller utan hytt, och har oftast en lyftkapacitet på upp till 7 ton.

Grävlastare

Grävlastare är som namnet antyder en kombination av grävmaskin och lastmaskin. De första grävlastarna var egentligen traktorer som var försedda med frontlastare framtill och en arm med grävskopa där bak, och grävlastare kallas därför även för traktorgrävare. Numera tillverkar man särskilda grävlastare som har annorlunda konstruktion jämfört med traktorer. Fram- och bakhjulen är vanligtvis lika stora. Grävlastaren används framförallt till mindre grävarbeten, som till exempel dikning och kabelgrävning, där det är viktigt att man kan röra sig smidigt med fordonet, även om lyftkapaciteten inte är lika stor som hos större grävmaskiner.

Grävmaskinsskopor

För grävmaskiner tillverkas flera modeller av skopor som lämpar sig till olika typer av arbeten. För utgrävning av diken används en triangelformad grävskopa, som även den finns i olika modeller beroende på typ av mark och hur smalt eller brett diket ska bli. Tiltskopor har en tiltmekanism som gör att skopan kan vridas i det läge man vill ha den. På många grävmaskiner kan man även fästa andra sorters redskap, som till exempel asfaltsskärare, krok eller grip, vid redskapsfästet. I Sverige tillverkas även så kallade tiltrotatorer, som förutom att vrida skopan även gör att man kan vinkla den. Denna är vanligtvis hydrauliskt manövrerad.