{"id":24,"date":"2016-06-20T10:13:57","date_gmt":"2016-06-20T10:13:57","guid":{"rendered":"http:\/\/www.maskinring.se\/?page_id=24"},"modified":"2020-09-02T07:44:08","modified_gmt":"2020-09-02T07:44:08","slug":"traktorer","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.maskinring.se\/traktorer\/","title":{"rendered":"Traktorer"},"content":{"rendered":"

Allm\u00e4nt om traktorer<\/h2>\n

Traktorer \u00e4r till f\u00f6r att man ska kunna dra andra fordon eller tunga redskap som kopplas p\u00e5 fram- eller baktill. Den utvecklades framf\u00f6r allt till att anv\u00e4ndas inom jordbruket, men i dag finns det m\u00e5nga olika typer av traktorer som l\u00e4mpar sig till olika \u00e4ndam\u00e5l. Inom jordbruk anv\u00e4nds traktorn till exempel vid pl\u00f6jning eller sl\u00e5tter, inom skogsbruk f\u00f6r att transportera virke, och p\u00e5 vintern \u00e4r traktorn anv\u00e4ndbar f\u00f6r att r\u00f6ja sn\u00f6 p\u00e5 st\u00f6rre omr\u00e5den. De flesta traktormodeller \u00e4r konstruerade s\u00e5 att motorblocket och transmissionen \u00e4r hopbyggda till en enhet som b\u00e4r upp traktorn, men det finns ocks\u00e5 traktorer som \u00e4r byggda p\u00e5 ram, p\u00e5 samma s\u00e4tt som lastbilar. John Deere var den f\u00f6rsta traktorn som byggdes p\u00e5 ram, men det \u00e4r inte m\u00e5nga tillverkare som har gjort samma sak. D\u00e5 Sverige gick med i EU \u00e5r 1995 h\u00f6jdes maxhastigheten f\u00f6r traktorer fr\u00e5n 30 km\/h till 40 km\/h. Traktorer som \u00e4r byggda f\u00f6re 2003 samt personbilar som \u00e4r ombyggda till traktorer (s\u00e5 kallade A-traktorer) ska dock fortfarande enligt lagen ha en maxhastighet p\u00e5 30 km\/h.<\/p>\n

\"traktorer\"<\/p>\n

Jordbrukstraktor<\/h2>\n

Traktorn \u00e4r ett oumb\u00e4rligt redskap inom modernt jordbruk. Den anv\u00e4nds i s\u00e5 gott som alla typer av sysslor som har med jordbruk att g\u00f6ra, allt fr\u00e5n pl\u00f6jning och s\u00e5dd till g\u00f6dsling och betesputsning. Vid h\u00f6b\u00e4rgning anv\u00e4nds en sl\u00e5ttermaskin, som oftast bogseras av traktorn, men det finns \u00e4ven frontmonterade sl\u00e5ttermaskiner. N\u00e4r h\u00f6et har torkat anv\u00e4nds en balpress f\u00f6r att pressa och binda ihop gr\u00e4set till balar som sedan anv\u00e4nds som foder. Bogserade jordbruksredskap kan lyftas och s\u00e4nkas med hj\u00e4lp av ett s\u00e5 kallat trepunktsl\u00e4nkage som finns bak p\u00e5 traktorn. M\u00e5nga nya traktorer har \u00e4ven frontmonterad trepunktslyft, eller frontlyft, f\u00f6r lyft och transport av tunga f\u00f6rem\u00e5l. Frontlyft anv\u00e4nds ofta vid sn\u00f6r\u00f6jning, d\u00e4r ett bak-kopplat redskap inte skulle vara m\u00f6jligt, men ocks\u00e5 vid till exempel pl\u00f6jning och sl\u00e5tter. Frontlastaren \u00e4r ett redskap f\u00f6r jordbrukstraktorer som kom i slutet av 1940-talet. Den kopplas p\u00e5 p\u00e5 framsidan av traktorn och fungerar som en lyftanordning. Frontlastarna hade fr\u00e5n b\u00f6rjan l\u00e5g lyftkapacitet och gjorde traktorerna v\u00e4ldigt klumpiga, men de var \u00e4nd\u00e5 ett popul\u00e4rt alternativ till lastmaskinen. Moderna frontlastare har m\u00e5nga egenskaper som saknades p\u00e5 de allra f\u00f6rsta frontlastarna. De \u00e4r bland annat hydrauliska, vilket har \u00f6kat lyftkapaciteten. M\u00e5nga byggs ocks\u00e5 med parallellf\u00f6ring, vilket inneb\u00e4r att tippvinkeln p\u00e5 till exempel ett gaffelredskap h\u00e5lls konstant n\u00e4r man lyfter och s\u00e4nker lastaren. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt h\u00e5lls det som ska lyftas b\u00e4ttre kvar p\u00e5 gaffeln. Frontlastare anv\u00e4nds till exempel f\u00f6r skopor, plogblad, gafflar och en rad andra redskap.<\/p>\n

Skogstraktor<\/h2>\n

Skogstraktorn \u00e4r en vidareutveckling av jordbrukstraktorn och \u00e4r anpassad till att anv\u00e4ndas i skogsterr\u00e4ng inom skogsv\u00e5rd och skogsbruk. I Norden anv\u00e4nder man sig i huvudsak av den s\u00e5 kallade kortvirkesmetoden, som \u00e4r utvecklad av svenska skogsmaskinstillverkare. Metoden inneb\u00e4r att tr\u00e4den kapas till kortare stockar p\u00e5 avverkningsplatsen, innan de f\u00f6rs till st\u00e4llet d\u00e4r de ska anv\u00e4ndas. En annan metod \u00e4r heltr\u00e4dsmetoden, d\u00e4r tr\u00e4den kapas och transporteras fram hela. Sk\u00f6rdare \u00e4r en skogsmaskin som anv\u00e4nds inom kortvirkesmetoden. Den f\u00e4ller, kvistar samt apterar tr\u00e4den till l\u00e4mpliga stockar. I samband med sk\u00f6rdaren anv\u00e4nds en skotare f\u00f6r att transportera virket fr\u00e5n avverkningsplatsen till en bilv\u00e4g d\u00e4r det kan avh\u00e4mtas.<\/p>\n

EPA-traktor och A-traktor<\/h2>\n

EPA-traktor \u00e4r en personbil som blivit ombyggd till en traktor. EPA-traktorerna var vanliga p\u00e5 1920- och 30-talet d\u00e5 riktiga traktorer \u00e4nnu var f\u00f6r dyra f\u00f6r vanligt folk. \u00c5r 1963 inf\u00f6rdes en ny klass traktorer som alternativ till EPA-traktorn. Dessa fick namnet A-traktorer och \u00e4r precis som EPA-traktorn en personbil som blivit omkonstruerad. Skillnaden \u00e4r att det \u00e4r str\u00e4ngare regler f\u00f6r A-traktorer \u00e4n f\u00f6r EPA-traktorer. Till exempel f\u00e5r maxhastigheten p\u00e5 A-traktorn inte \u00f6verstiga 30 km\/h.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Allm\u00e4nt om traktorer Traktorer \u00e4r till f\u00f6r att man ska kunna dra andra fordon eller tunga redskap som kopplas p\u00e5 fram- eller baktill. Den utvecklades framf\u00f6r allt till att anv\u00e4ndas inom jordbruket, men i dag finns det m\u00e5nga olika typer…Continue Reading →<\/a><\/span><\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":160,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":[],"categories":[],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.maskinring.se\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/24"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.maskinring.se\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.maskinring.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.maskinring.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.maskinring.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=24"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.maskinring.se\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/24\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":161,"href":"https:\/\/www.maskinring.se\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/24\/revisions\/161"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.maskinring.se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/160"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.maskinring.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=24"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.maskinring.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=24"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.maskinring.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=24"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}